Gotland, dag 5 – Fårö

Soluppgång vid Farnavik – det där jag har varit med om flera gånger förr, att jag går ut för att kissa lite, väldigt tidigt på morgonen, och så får jag se detta fantastiska sceneri. Lika vackert varje gång. Eller kanske vackrare.

Men det jag ser inne i bussen är förstås minst lika vackert…

Det första Jennie gör när hon vaknat på morgonen är att pumpa upp den uppblåsbara kajaken, som vi förstås har med oss till Gotland.

Men innan vi drar ut och paddlar tar vi frukost. Vår sedvanliga – äggröra, cappuccino, juice.

Idag är det faktiskt jag som tar första turen. Kul att paddla!

Sen blir det Disa och Jennie som paddlar.

Det är väldigt grunt i Farnavik, så flytvästar är högst onödiga företeelser här.

För en gångs skull är det Jennie som tar hand om frukostdisken idag. Det brukar annars vara min syssla, men att sitta naken i solen och diska känns kanske inte som en straffkommendering direkt…

Sen tar vi en promenad till Gamla hamn, där det står en del väldigt fina raukar, bl.a. en som ser ut som en glad hund. Där har vi också varit tidigare, fast vanligen på kvällen, när solen ska gå ner. Det blir förstås helt vansinnigt vackra solnedgångar här också – riktiga vykortsmotiv.

Och som vanligt – finns det vackra miljöer och vackra människor, så ska kamerorna fram…

En söt Disa på en rauk. Härligt!

Eller så sätter man sig och poserar som att man mediterar. Disa är en rolig tjej.

Mina absoluta favorittjejer på klipporna.

Så åker vi vidare en sväng till Digerhuvud, ett fantastiskt raukområde på sydvästra kusten på Fårö.

Disa älskar att klättra, så detta är förstås ett perfekt ställe för henne att utforska.

Och så kan man alltid posera lite till för kameran. Disa måste vara ett av världens mest väldokumenterade barn. Lyckligtvis tycker hon att det är kul.

Vill man hitta vackra små stenar att samla på och kanske dekorera något med är detta en perfekt plats.

Mor och dotter – glada och härliga att vara med!

Dags att dra vidare. Vi är lite hungriga…

…och då blir det perfekt att göra ett till besök på Creperie Tati – och denna gång tar vi söta crepes allihop, med olika sorters glass och söta såser. Otroligt mumsigt!

På den lilla udden vid Farnavik kan man aldrig veta om det finns plats där man vill stå med bussen, eftersom det finns andra som hittar dit också – men som tur är finns det alltid alternativ. Här hittade vi en fin plats där vi inte har stått förut.

Nere vid stranden campade en familj med två barn i en klassisk VW-buss. Riktigt cool.

Så här får det gärna se ut när man tar familjen på bilsemester. Om inte VW-bussarna vore så små och lite för trånga, skulle jag gärna ha en sådan. Men jag är nöjd med vår Blitz. Den uppfyller alla våra behov.

Och som avslutning på kvällen – ännu en dårvacker solnedgång. Omöjligt att fånga på bild, men man kan få en aning ändå.

Gotland, dag 4 – Hoburgen, Kneippbyn, Fårö

Vi har mörkläggningsskivor som vi kan sätta i fönstren om vi vill sova länge – men det är ganska trevligt att vakna till morgonsolen som strilar in genom gardinerna också. Är det morgon så är det.

Och så kan man alltid busa och fnissa lite i sängen när man vaknat efter en god nattsömn.

Står man med husbilen bara några meter från havet vore det nästan syndigt att inte ta ett dopp. Både vackert och skönt.

Att meditera en stund i vågskvalpet kan också vara oerhört välgörande.

Kneippbyn nästa! Nu är Disa kanske lite för stor för Pippi Långstrump-byn och Villa Villekulla, men tillräckligt stor för att ha kul i äventrysbadet alldeles intill. Vi parkerar jämte en rad andra husbilar, alla av betydligt modernare sort, förstås.

Skulle jag ha råd med en nyare buss så skulle det nog bli en modern husbil av någon av dessa varianter. Den ena mer terränggående, den andra något större och kanske mer komfortabel – men plåtis bör det vara. Stora vita plastcontainers på hjul är inte min grej.

Ro lite roddbåt är en klassisk grej i Pippi Långstrumps värld.

Att köra de små bilarna är också en sådan klassisk Pippi-upplevelse. Men det känns faktiskt som att min bedömning är riktig – Disa har blivit för stor. Vi stannade inte ens för att se teaterföreställningen om Pippi Långstrump. Men vi har å andra sidan sett den 2-3 gånger tidigare.

Vattenlek var mer i Disas smak numera. Hon har blivit så stor, så fort.

Efter besöket i Kneippbyn åkte vi norrut, hela vägen till Fårö. Där stannade vi till på Kutens Bensin, kultstället med skrotbilar, ett café, ett creperie och en fin krog. Där har vi varit flera gånger, men det är verkligen ett ställe man kan besöka många gånger, Deras matlagning är suverän. Kul att titta på skrotbilarna också.

På den stora parkeringen i direkt anslutning till Creperiet, restaurangen och caféet, finns det ibland flera andra intressanta bilar att titta på. Och då menar jag inte skrotbilarna, utan besökande med roliga fordon.

På gårdsplanen framför Creperie Tati står en gammal Buick ambulans från tidigt 1950-tal. Och lite andra bilar. De som äger stället brukar ändra lite varje år, flytta runt och ställa om. Men ambulansen har funnits där i flera år.

Inne i Creperie Tati kan man välja bland en mängd crepes och galetter. Crepes är de söta, galetterna de matiga. Idag tar jag och Jennie de matiga galetterna, och Disa en crepe. Otroligt goda. Men så har de franska kockar i köket.

Mmmmmm… mums, mums, smask, knaper, mums!

Efter maten går vi runt och tittar lite på alla bilar och andra fordon som står parkerade på platsen. Det är ett fantastiskt sortiment, med riktigt gamla bilar (1920-1930-tal) till amerikanare från 1950- och 1960-talet.

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!

Sen åker vi vidare, tillbaka till vår stamplats på Fårö – Farnavik – en liten sjö bara en kort bit från Gamla Hamn, ett fantastiskt raukområde vid havet.

Där campar vi som vi brukar, och har gjort ända sedan första gången vi var med bussen på Gotland 2014.

Man kan sitta och mysa, titta på solnedgången och bara njuta av tystnaden och stillheten. En bit bort finns ett annat gäng med sina bilar, det verkar som att de fiskar, men de stör inte. Det finns gott om plats för alla som hittar dit.

Prutta runt…

DAG 3

Vi hade förstås kunnat stanna på Fårö, bara. Men vi ville köpa lite mer rosévin, och det finns bara tre systembolag på hela Gotland, och det närmaste ligger i Slite. Någon berättade att egentligen borde Gotland bara ha ETT systembolag, baserat på mängden permanentboende, men att Gotland har fått dispens. Byråkrater. Inte undra på att det har gått utmärkt att driva en svartklubb mitt på Fårö…

Innan vi åkte till Slite åkte vi till en alldeles fantastisk badplats som kallas Blå lagunen, ett gammalt vattenfyllt kalkbrott i norraste, norraste Gotland, ganska nära Fårösund. Vattnet är turkost och klart, och var i alla fall när vi var där alldeles ljuvligt att bada i. Eftersom jag inte haft med mig några badbyxor (pffft, i en hippiebuss… aldrig.) så hade jag på mig ett par shorts. Enda textilbadet hittills i sommar.

Bad och frukost, sen åkte vi vidare till Slite. Förutom vin på Systemet hittade vi även en liten butik som sålde rökt fisk, så det blev lite färsk, varmrökt lax till kvällen. Mums!

Jennie skummar mjölken till kaffet

Naturligtvis stannade vi till vid en loppmarknad, där vi hittade lite fina kläder till Disa och Jennie, samt en underbart ful hatt till mig. Sen åkte vi tillbaka till Fårö, för att äta galetter på Creperie Tati, i Kutens Bensin. Välbesökt och lång kö, men vansinnigt gott. Det märks att de har franska kockar med sinne för dessa kulinariska specialiteter…

Som campingplats för natten valde vi samma ställe som gårdagen, och åkte tillbaka ut till den paradisiska lilla sjön före Gamle Hamn. Någon annan hade parkerat på just den platsen, men vi åkte knappt hundra meter till och hittade en annan ljuvlig del av samma udde att stanna på.

Vacker fulcamping – igen!

Till Fårö

DAG 2

Nu är det fan officiellt – Blixten är världens gulligaste och mysigaste hippiebuss, huserande världens gulligaste och mysigaste hippiefamilj. Disa trivs jättebra, och det gör Jennie och jag också. Efter en lugn morgon vänder vi hjulen norrut, och rullar mot Fårö.

På vägen började ett fenomenalt störtregn, ett sånt där jätteblött regn med stora, plaskiga droppar som man verkligen kan duscha i. Så det gjorde vi. Vi lämnade vägen och åkte ut på en liten äng mellan tallar, och där stannade vi, slet av oss alla kläder och hoppade runt nakna i regnet. Helt underbart. Sånt där man bara måste göra minst en gång i livet. Men gärna oftare!
Edit: Det ser kanske inte ut som att det regnar på bilden, men det gjorde det verkligen. Det öste ner.

Väl på Fårö besöker vi förstås Kutens Bensin, med restaurangen Creperie Tati. Just idag stannar vi inte och äter, utan har bara en liten fotosafari. Där är det fullt med gamla rostiga skrotbilar, de flesta i betydligt sämre skick än denna gamla Citroën 2CV-skåp, men allt är upplagt som fantastiska skrotstilleben. Konst på hög nivå.

Efter ett kort besök på Lauters (en trendigt hipstercool, men dyr restaurang) bestämmer vi oss för att inte äta där, utan handla mat istället – det blir både billigare och mysigare. Men först besökte vi också gästhamnen alldeles intill Lauters, och där såg vi faktiskt den coolaste hippiebussen jag har sett hittills. En stor, ombyggd gammal buss från 1950-talet, med all utrustning man kan tänkas behöva på långresor.

Disa tyckte framför allt att marken var väldigt spännande att sitta på, skrapa fötterna mot och pilla på. Stenar måste man smaka på, förstås.

Efter vår proviantering åker vi ut mot Gamle Hamn, ett fint ställe för fulcamping som vi blivit tipsade om. Där hittar vi faktiskt den absolut vackraste plats jag någonsin sett för oss att campa på. Så det gör vi. Vi parkerar Blixten mellan ett par tallar, och så äter vi rökt flundra och lax med romsås – och till det dricker vi ett gott rosévin. Mums!

Sen måste man ju bada lite i det långgrunda och varma vattnet innan det är sovdags! Disa tycker fortfarande inte att det är helt behagligt med vatten som är kallare än hennes egen kropp (badkruka!), så hon protesterar lite – men Jennie och jag badar desto mer.

Mys i bussen!