Italienskt i spöregn

Det har blivit en populär följetong, det här med AHK:s bilträffar på parkeringsplatsen vid Årstavikens Segelsällskap. Jag har lagt upp bildgallerier från varje gång på Facebook också, och det har uppmärksammats mycket positivt av många.

Denna kväll var det näst sista gången, och även om vädret såg väldigt illavarslande ut, kunde jag givetvis inte banga – det var ju tema italienskt! Självklart kom det en massa fina italienska bilar. Men den mest imponerande entrén jag sett någonsin på denna bilträff (t.o.m. snäppet mer imponerande än när en 90 år gammal Bugatti rockade loss på gruset för några veckor sedan) var när drygt 30 FIAT kom i karavan – samtidigt – varav de första fyra var från 1920-talet allihop. Svårslaget. Lustigt nog åkte en drös amerikanare samtidigt, lite som att ”nä, här kan vi inte stanna, det är ju bara en massa italienare här”.

Efter bara drygt en timme kom regnet. Hela den mörkgrå himlen bara rasade ner, och det blev ett riktigt blött regn. Men det var ändå trevligt, och jag hann springa runt och ta en del fina bilder i alla fall. Håll till godo!

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!

Att se en enhörning

Idag såg jag en enhörning. Ni vet, en sån där som man egentligen aldrig ser. Jag hade varit på Gröna Lund med min lilla dotter Disa, och så skulle vi bara gå till hippiebussen för att åka hem. Så står den där, på samma gata på Östermalm – enhörningen.

En Ferrari 275 GTB från 1965, i perfekt skick. Med en episk tävlingshistoria präntad på bakluckan. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag bara stod där. Ungefär som du förmodligen skulle reagera om du såg en enhörning i din trädgård. Vad kan man göra, annat än att bara stå och glo. Till slut kom jag på det enda vettiga att göra – dra fram kameran.

Så när jag kom hem googlade jag lite. Denna fantastiska bil köptes av en svensk entusiast år 2000, då för det facila priset 1,6 miljoner, vilket alltså är kaffepengar jämfört med vad den kan vara värd idag. Jag googlade fram två andra av samma modell, som såldes 2016 för ca 15 miljoner, och en som såldes 2014 för ca 20 miljoner. Ingen av dem hade tävlingshistoria, något som kraftigt höjer värdet. Just denna Ferrari har en gedigen och imponerande tävlingshistoria. Jag skulle alltså inte bli förvånad om ägaren vid en försäljning skulle kunna få ut 25-30 miljoner – eller mer.

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!

Men det intressantaste är dock ändå att den bara stod där. Som en enhörning i trädgården.

Disa & jag på bilträff – igen!

Så var vi tillbaka igen. Automobilhistoriska Klubbens återkommande måndagsträffar på parkeringen vid Årstavikens Segelsällskap. Och Disa var med även denna gång. Hon har fått smak för de här kvällarna med pappa på bilträff.

Disa har nu lärt sig ytterligare ett bilmärke – Morgan. De är ju rätt så lätta att känna igen, och kvällens tema var Morgan, vilket innebar att det var åtminstone drygt 20 Morgan på plats denna kväll.

Jag visade även denna gång upp lite biltavlor, bara sådär utifall att någon skulle vilja beställa en målning av mig. Trevlig kväll blev det i alla fall!

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!

Bilträff – med målerireklam

Det slog mig för en tid sedan att jag förstås borde göra lite reklam för mitt målande på kvällar som dessa. Så jag tog med mig ett par stafflier, tavlor och displayer, tillverkade visitkort i fotoskrivaren, och tog med mig allt till Årstaviken. Inget napp just i kväll, men ett par personer tog i alla fall med sig ett kort.

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!

Sista övernattningen i bussen i år

Eftersom våra helger blir alltmer belamrade, och vi därtill åker till Frankrike i en dryg vecka i september (ytterligare två helger som ej är lediga), så tänkte vi att det är få chanser kvar till spontanövernattningar med bussen – så vi gör en nu.

Vi åkte då först åt ut mot Orhem, men där hittade vi ingen lämplig plats alls. Så då åkte vi ut mot Tyresö för att kanske hitta något. Först hittade vi en lustig liten plats intill en sjö, men det stod där också något slags periodiskt bullrigt pumphus, och det gillade vi inte. Så vi åkte vidare, och hittade till slut något som kallas Vissvass, en plats med en båthamn där vi aldrig har varit. Det såg hyfsat trevligt ut, och vi tog en liten promenad. Tyvärr var det lite regnigt, men kvällsmys i bussen är också trevligt.

Det var minst sagt växlande väder, men det var ändå fint att komma ut lite på utflykt.

Så här fina kan Jennie och jag vara tillsammans!

Så här fula kan vi också vara tillsammans! Grimaser är bra grejer.

På väg hem till Bagarmossen igen! Och som sagt – sannolikt sista övernattningsutflykten i år.

Mer bilar…

Så var vi hemma i stan igen, en måndag – och då kan jag ju inte låta bli att åka på AHK:s återkommande måndagsträff på parkeringen vid Årstavikens Segelsällskap.

Disa fick hänga med även denna gång. Nu har hon lärt sig att bilar som man kan fälla ner taket på kallas cabriolet. Bara en sån sak.

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!

På väg till Pride-paraden

Idag är det ånyo dags för Prideparaden, och då tänkte jag som vanligt att jag tar cykeln och kameran med mig, för att föreviga spektaklet så gott jag kan. Eftersom paraden börjar vid Stadshuset i år, så är Norr Mälarstrand the place to be, så jag parkerar på en parallellgata till Lindhagensgatan för att cykla därifrån till paradens början.

OBS! Klicka på de små bilderna för större versioner!