0

Utflykt till Färingsö

210610_biltraff_ska_festgard_1

Jag bestämde mig för att åka till Skå Festplats på Färingsö, eftersom en man som jobbar där tyckte att jag borde komma dit. Han hade sett min hippiebuss på Facebook, och trodde att den skulle passa in på de små bilträffar de har där varje torsdag på sommaren. Jag hade dessutom en inbjudan från min vän Hanna-Karin, som bor bara några minuters väg ifrån festplatsen. De berömda två flugorna.

Tyvärr måste man åka Ekerövägen för att komma till Färingsö. Det var inte roligt. Det pågår en massiv ombyggnad av Ekerövägen, vilket innebär att de alltsomoftast är fruktansvärda köer. Jag har aldrig kört så långt, så långsamt. Och då har jag ändå suttit fast i Peripheriquen runt Paris. Bilträffen var liten, men med flera intressanta bilar. Och min buss passade förstås in alldeles utmärkt.

Sedan åkte jag vidare till min vän och satt i hennes trädgård resten av kvällen. Mycket trevligt! Och hemresan blev betydligt effektivare. Inga köer.

210610_hos_hanna-karin

0

Bilträffspremiär!

210607_biltraff_chrysler_300_560

Något som har blivit lite av en tradition med Blixten är att då och då åka ner till Årstaviken på måndagkvällar, för att bevista Automobilhistoriska klubbens regelbundna bilträffar. Så denna kväll åkte Disa och jag dit för första gången denna sommar för att titta på bilar, prata med gamla bekanta – och äta glass!

Blandningen av bilar är alltid kul. Vissa bilar har vi sett många gånger förut, andra kan vara helt nya i sammanhanget. Så här i början av säsongen kan det komma flera nyrenoverade pärlor på besök, och det är kul att se. Men glassen får vi inte missa! Den är viktig!

210607_biltraff_disa_mg_glass_560

Och vi dyker förstås som vanligt upp med vår gamla hippiebuss Blixten, som alltid röner intresse och uppskattning.

210607_biltraff_blixten_560

0

Mjukare madrasser

210602_blixten_madrassbutik

Sittdynorna som fanns med i bussen när vi köpte den för sju år sedan var ganska nersuttna och tunna, så jag lade en bäddmadrass ovanpå, och snart köpte jag nya madrassdelar som ersatte de gamla. Tyvärr valde jag ett skumgummimaterial som var alltför hårt, så Jennie fick ont i ryggen av att sova i bussen. Det räckte tyvärr inte med ytterligare en bäddmadrass ovanpå den första, så det har nu blivit dags att byta ut madrasserna mot mjukare. Så idag är jag på sängfirman Pass of Sweden och pratar med en man som är specialist på att skära till båtdynor, vilket ju kräver en viss precision.

210602_blixten_madrasser

Så jag rullar undan bäddmadrasserna för att visa hur jag gjort, och så får jag med mig en provbit av ett finare och mjukare skumgummimaterial, för att visa Jennie. Mjukt och gosigt, men ändå spänstigt fjädrande. Så kanske jag äntligen kan få till det där med tygerna. Jag har ju köpt ett vackert tyg som ska täcka madrassdelarna, så att vi också kan möblera om till soffor och bord ibland. Mys!

210602_blixten_madrassprov

0

Rentvättad hippiebuss!

210530_ren_buss_1

Nu var det väldigt länge sedan jag tvättade bussen senast. Förra året blev det ingen tvätt alls, eftersom jag var alldeles för trött och svag efter mina hjärtbekymmer. Vi åkte runt en hel del i bussen ändå. Men nu var bussen så himla skitig att jag kände att det verkligen var dags. Så jag åkte till OK vid Globen för att hyra en tvätthall. Det tog tid. I hallen på sidan om den jag höll hus i hanns det med åtminstone två bilar på samma tid. Mycket plåt. Smutsig plåt. Helt ren blev den inte, men tillräckligt. Högtryckssprutan fick jobba, inte minst i dropplisterna, som var fulla med torkad mossa. Ja, faktiskt.

210530_ren_buss_2

Jag hade en ganska ful Volvo Duett en gång i tiden (först hade jag en väldigt vacker, men den blev till slut i behov av grundlig renovering, så jag sålde den till någon som ville renovera en gammal Duett, och så köpte jag en som fungerade bättre, men som var matt grå – och lite andra färger om vartannat), och på den bilen satte jag en dekal på vilken man kunde läsa ”Fornminne – får ej tvättas”. Riktigt så långt tänkte jag inte att det skulle behöva gå med Blixten.

Det finns också skador i lacken här och där fortfarande, med rostrinningar och flagande färg. Men det får bli en framtida grej att åtgärda. Nu ska vi bara åka. Vi hoppas på en lång och varm sommar, helt enkelt.

210530_ren_buss_3

0

Trasig luft?

210530_luften_trasig

Det är inte utan att man undrar ibland. Jag åkte till O.K. för att fylla på bussens vattendunkar, och för att tvätta bussen i en av tvätthallarna. Det var ett tag sedan sist. Men där man fyller på vatten kan man också fylla på luft. Inte just idag, dock…

0

Miniutflykt på skoj

210528_calle_blixten_2

Jag skulle egentligen bara flytta på bussen, så den inte står för länge på samma parkeringsplats. Lapplisor och P-nissar brukar inte gilla om en bil står för länge på samma plats, så det är bra att flytta runt lite. Men det är ju så kul att köra. Så jag tog en liten rundtur, och hamnade på Skogskyrkogården. Där tog jag några bilder, och sen åkte jag hem igen. Roligare så.

210528_calle_blixten_5

Skogskyrkogården är en fantastisk plats, och det är inte konstigt att den har hamnat på UNESCO:s väldsarvslista. Jag har tagit många spännande bilder där genom åren, och fler lär det bli. Men efter ett kort besök åkte jag hem igen och parkerade bussen på en annan plats. Dock kände jag mig betydligt mer tillfreds än om jag endast och enbart hade flyttat på bussen från en gata till en annan.

210528_calle_blixten_6

0

Blixtbesök på Djurgården

210509_blixten_djurgardsstaden_560_7

Tanken var att vi skulle åka till Waldemarsudde för att se en John Bauerutställning, hela lilla familjen. Av diverse anledningar blev det inget museibesök (får bli en annan dag), men vi var i alla fall på Djurgården. Det regnade och var rätt trist väder, så promenad kändes tyvärr inte så kul heller. Disa var hungrig, och vi bestämde att vi stannar och äter lite medhavd matsäck. Då föreslog jag att vi stannar till i vackra lilla Djurgårdsstaden, och så fick det bli.

210509_blixten_djurgardsstaden_560_1

Jag var inte hungrig, så medan Jennie och Disa mumsade på medhavt mums sprang jag runt med kameran och tog bilder. Just Djurgårdsstaden (som ligger i direkt anslutning till Gröna Lund) är en av mina favoritplatser i Stockholm, eftersom det är så vackert och gulligt, och stadsdelen utgjorde en fin bakgrund till mina bilder av Blixten.

210509_blixten_djurgardsstaden_560_6

Så slog det mig att på samma gata (Breda gatan – allt är relativt) tog jag för 34 år sedan bilder av min allra första bil, en orange Renault 4L, samt självporträtt av mig sittandes i bilen. Så det var absolut dags för en favorit i repris. Efter att min familj mumsat klart på sitt mellanmål körde vi in på Breda gatan (enligt min mening en av Stockholms vackraste gator), och där blev det lite bilder. Fint. Cirkeln blev sluten.
Nedanför ser du de gamla bilderna jag tog 1987. Samma plats, en annan bil.

1987_hobbe_djurgardsstaden_collage_560

0

Bil och bostad

210508_bilarna_i_bagis_2_560

Återigen är bilarna på samma ställe, i startgroparna till nästa äventyr. I bakgrunden, på vänster sida, ser man det stora röda hus i vilket vi bor, i Bagarmossen. Nära och bra. Nu väntar vi bara på att vädret ska bli varmare, så att vi ska kunna trivas i bussen när vi gör våra utflykter.

0

Disa och våra bilar

210505_disa_bilarna_560

Ordningen är återställd. Båda våra fordon är hemmavid, och Disa vill göra ett besök i bussen, bara för att det är mysigt. Blixten har funnits i vår familj sedan påsken 2014, och då var Disa bara 6 månader, så hon har sannerligen vuxit upp med bussen, och älskar att åka med den. ”Buss” var t.o.m. ett av hennes första ord.

Disa gillar att leka med lysdioderna jag har satt in i sovdelen. Det är kul att ändra färgerna med den lilla fjärrkontrollen. Och så kan man alltid låta Lilla Hunden leka med den stora nallebjörnen som bor i bussen. Vi har inte hunnit bädda i ordning ännu, och vi har inte fyllt på vatten i dunkarna, men det är mysigt ändå. Så fort det blir lite varmare ska vi åka ut och sova i bussen, den saken är klar.

210505_disa_i_bussen_1_560

0

Fin utsikt

210504_blixten_lagavagen_560

Det är lite extra fint det där när man kan titta ut genom fönstret, se sin bil och bli glad. Jag har haft några sådana bilar förr, som t.ex. min första gula bil, en Renault 4 Fourgonette som jag hade under åren 1990-1992 (tyvärr inte så länge, men jag fick barn 1992, och då duger det inte med en tvåsitsig bil längre), och sen en lika gul Volvo Duett som jag ägde 1992-1998. Också härliga färgfläckar att fästa ögonen på, när man tittar ut genom fönstret. Och så konstaterar jag än en gång, att nästan alla mina roligaste bilar har varit gula. Gul färg är en kul färg, så är det bara.

210504_amanda_johanna