Som vanligt vaknar jag tidigt, och knallar ut naken för att kissa i morgonljuset. Och så får jag se ännu en fantastisk soluppgång – så kameran är förstås med redan från start. Vinkeln blir lite annan denna gång, eftersom vi parkerat på ett annat ställe på udden. Omväxling förnöjer.
Dessa soluppgångar. De förhöjer verkligen min livskvalitet, och förkroppsligar själva begreppet skönhet, naturens oändliga skönhet.
Även idag tar vi en sväng till Digerhuvud. Det är så vackert, och vi gillar området alla tre. Disa älskar som sagt att klättra, så det får bli ett besök till.
Och så kan man blicka ut över klipporna och det klara vattnet.
I Fårösund provianterar vi i den lokala ICA-butiken, och så ser jag en gammal drömbil som jag bara måste dokumentera.
En Jeep Grand Wagoneer, sannolikt runt 1990 års modell. Så cool. Men har man en sådan måste man ha cowboyboots och Stetsonhatt. Hatten har jag redan, men bootsen måste till.
Så skönt amerikanskt, med de konstgjorda träpanelerna av plast, och mycket krom. Men elegant på något rubust sätt. En amerikansk motsvarighet till Range Rover. Funkar både i terräng och i stan.
Och så stannar vi till vid en loppmarknad, och där möter vi återigen våra campinggrannar från Farnavik, i sin charmiga VW-buss.
Eftersom vi är hungriga, och det inte är så långt till Lergrav, där de har varmrökt lax och lite annan fisk, så åker vi dit och lunchar vid stranden.
Här finns också ett fantastiskt raukfält, inne i en fårhage. Där har vi trampat runt vid flera tidigare tillfällen.
Mobiltäckningen är inte optimal i dessa lite avsides trakter, så då är det ju fint att man satt upp en skylt.
På väg mot Ljugarn hittade jag en bil med en väldigt rolig nummerskylt. Måste dokumenteras.
Vi stannar till i Ljugarn, och tar en promenad på stranden. Fin sand!
Hela familjen på en semesterselfie på stranden i Ljugarn!
Någon tipsade om ett fint område vid en fyr, som kallas Närsholmen, strax söder om Ljugarn. Så dit drog vi åstad, för att se något nytt vi inte har sett förut, och för att slå läger för natten.
Fyren. Den ska vara byggd 1872, och är byggnadsminnesförklarad sedan 2008.
Vi hittade också en parkeringsplats där vi kunde slå läger för natten.
Kvinnan i fönstret. Klassiskt motiv.
Även när det är molnigt kan det bli spektakulära solnedgångar.
Och där skymtar solen fram en sista skvätt innan den försvinner helt.
Godnatt och sov gott! Vi ses i morgon!